Idag fyller syster yster 43 år. Grattis och fyrfaldigt hurra!!!! En av sakerna som är bra med en storasyster - hon kommer alltid att vara äldre än jag. Så man kan känna sig ung...

Igår var jag upp till klubben en sväng med skylten jag gjort. Det var alldeles tomt på hundar och människor så vi hade appellplanen för oss själva...nåja tillsammans med sådär tiotusen knott. Vi tränade lite av varje. Kändes lite ringrostigt - vi har knappt tränat alls de sista fyra veckorna.

    Seger tog stora stegen (första gången)på eget initiativ. Han gick bara upp. Väl uppe blev det lite vingligt och jag fick stötta med klicker och köttbullar.

   Det var mycket tugg på mina händer vilket resulterade i att jag tappade tålamodet och det blev en "öronvridning". Faasiken så ont det gör när han är på det humöret att han använder händerna som kampstockar.

   Men han var duktig också. Känns som fotgåendet är "på gång". Framförgåendet fick vi backa till enklast möjliga övning. Apporteringen funkade bra. Den här gången satte jag honom, gick ifrån och la ut bocken alldeles bredvid mig. Sen fick han apportera och han var då automatiskt nära mig för avlämning. Lite ris och lite ros. Dax för sängen. Efter en arbetsvecka och mycket sena kvällar svider ögonen rejält.

   Ikväll var vi bjudna till Söderfors herrgård av Stefans pappa som fyllt 70 år. Magen står i fyra hörn! Mycket gott.

Jag har upptäckt en ny kategori hundar. Tunnelbanehundar. Efter att ha jobbat på söder i Stockholm sedan i början på juni har jag lagt märke till alla de hundar som bor i Stockholm och som åker tunnelbana lika självklart som min hund lastas in i bilen när vi ska någonstans. Man känner igen dem på blicken - den är tom och hunden ser helt avskärmad ut från myllret av folk som rör sig i de underjordiska gångarna. De flesta ser ledsna ut.

   I morse var jag nära att sätta "tassen" rakt i en prydlig hög mitt på perrongen. Stackars vovve som varit tvungen att sätta ner ändan på ett betonggolv för att göra sina behov. Vilken lyx du har Seger som kan sköta bajsningen i stora skogen! Seger gör inte ens ifrån sig när han går i koppel. Hur skulle det gå om han tvingades bo i storstan?

Efter en långpromenad nu på kvällningen tog jag fram lite köttbullar och tränade lite lydnad på gräsmattan. Och vilken kille! Han trippade på tå i fotgåendet, slängde sig i backen på nedläggandet och sprang i 180 på inkallningen. Platsliggningen låg han som fastfrusen i backen och bara tittade på mig. Kanske har det varit nyttigt med ett uppehåll i vårt umgänge? Älskade, bästa, supersöta Seger!!!!!!!!

Att vovvar har jaktinstinkt är jag fullt medveten om, men när en stackars ekorre får sätta livet till känns världen orättvis. Jag tröstar mig med att den säkert var sjuk eller skadad och därför inte hann upp i ett träd. Då kan man ju säga att Seger faktiskt gjorde den en tjänst som förkortade lidandet. Konstigt, hade det varít en stor fet råtta hade man jublat - duktig Seger! Men en söt liten ekorre - då är man helt plötsligt av en annan åsikt. Har inte allt levande samma värde? Nu blev det djupt...

   Igår blev Segers "hage" färdig här i Vendel när vi fick upp vår hemmasnickrade grind. Fin va? Inte lika uppskattad av Seger då den skiljer honom från friheten på andra sidan. Han ser bra ynklig ut då han står och kikar genom staketet stackarn. Om han av en snäll människa blir utsläppt så blir en självklar destination dammen. Han älskar att svalka sig i det kalla vattnet.

   Den här veckan har jag knappt hunnit hälsa på Seger. Mån fyllde Stefan år, tis och ons var jag inte hemma förrän efter 22. Först jobbet i Stockholm och sedan presentationer för trädgårdsfolk på kvällarna. Tors var jag helt slut, det är krävande att börja nytt jobb. Men roligt!!!

...sedan sist. Det har varit en väldigt stressig vecka med både jobb och möten hit och dit. Ingen hundträning... Stackars Seger. Men långpromenaderna har vi inte tullat på, så motion har han fått i alla fall. Värmen gör väl sitt till så han har varit förhållandevis lugn. Igår var jag till skolan en sväng och Seger fick ta ett dopp i Ultunas damm. Vad glad han blir när han får bada! Vilka race det blir. Sedan tog jag en lunchmacka på en gräsmatta. Då kom det fram en kvinna och frågade om det var en hovawart? Inte vanligt att folk vet de. Det var hennes drömras men hon bodde i lägenhet och tyckte att hon inte hade möjlighet till hundinnehav. Mytologins kände hon till från nätet. Sen knäppte hon kort på lilla gubben och tyckte att han var den snyggaste hund hon sett!!!!

   På måndag börjar jag jobbet i Stockholm. Första dan ska jag vara där till 10. Mest nervös för att jag inte ska hitta dit med tåg och tunnelbana. Jag är ju van att ta mig fram med bil...Seger ska vara med husse på jobbet i sex veckor. Känns lite tråkigt att inte ha några hundpromenader om dagarna att se fram emot.

Tack Dahlbergs för en mycket trevlig kväll igår med vinprovning, god mat och melodifestival! Seger var med och det blev lite gruffigt i början mellan de båda hannarna och Trixa var inte sen att vara med i lite fajt. Han börjar bli stursk våran lillpojke. Sen hade de väldigt roligt och lekte som de brukar.   

   På natten när vi kom hem gick han som vanligt igenom köket på jakt efter mat och fastnade i en odiskad stekpanna. Stefan knuffade ner honom (har gjort tusen gånger förr) men se då blåste han upp sig och använde tänderna! När jag kom in i köket och undrade vad som stod på låg Stefan över honom och vred om ett öra och det tog ett bra tag innan Seger kapitulerade. Hoppas att det var en engångsgrej. Vi får använda blomsprutan i de här sammanhangen för den har han väldig respekt för. Inte roligt...

   Utställningen idag gick bra. Han är ganska cool att ha med sig bland så många hundar så det sociala och tandvisningen var inga problem. Han var ensam juniorhanne fick en slät etta och inget CK den här gången. Domaren tyckte han var smal och gänglig, önskade mer kroppsmassa och muskler. Det kommer! Att han är trång i bak och lös i fronten blir också bättre med mer muskelmassa. Vänta ni om ett par år!!! Förresten gick det inget vidare för någon hoffe av de sex. Inga HP eller CK, inget BIR och BIM. Hanhunden i bruksklass S VCH SV-07 Gårdvarens Vaksam fick åka hem utan cert (BIS-placerad förra helgen på någon utställning enligt ägarna). Vi fick träffa gamla bekanta iallafall genom Erika Kjettselberg och Lintrollets Överstinna som gick samma valpkurs som oss. De fick åka hem till Hållnäs med ett 2:a pris... Nu lägger vi utställningbiten på hyllan ett par år så lillpojken får växa i kroppen ordentligt. Sen kommer vi igen! Ingen lydnadstävling var det att titta på heller. Har varit det förut vet jag. Efter att vi fikat ville jag se flatringen men de var redan klara. Synd, för en Jasondotter var med!

Upptäckte till min förfäran att jag glömt att vaccinera Seger vid ett år. Tur jag kom på det annars hade vi blivit stoppade på söndag när vi ska till Österbybruk på utställning. Så idag fick Seger sin spruta hos Ursula i Björklinge. När det är dax om två år igen kommer hon att kalla honom - vilken service! Tänk när han fick sin spruta vid tolv veckor av en annan veterinär i Björklinge och det slutade med att veterinären klappade till honom så hårt han kunde!!! Vi går inte dit längre... Segerplutten är hur duktig som helst numera och dagens spruta var inga problem alls.

   Tråkigt att bara sex stycken hovawart är anmälda på söndag. Sneglade lite på flatringens besökare och där väntas 49! Lagom konkurrens är bäst!

   I onsdags var vi upp till klubben på onsdagsträning och det gick väldigt bra. Platsliggningen låg han still i två minuter. Fotgåendet kändes bra även om det bara var väldigt korta "serier". Jag tror träningen vid matskålen ger utdelning. Han tenderar att hamna lite långt fram och det beror nog på förväntan att bollen kastas snart. Alltså, ska jag inte kasta framåt. Sedan fick jag hjälp av Maria att göra budföring och så fick han gå stegen några gånger. Hopp över hinder fortsatte vi med eftersom målet är hopp - sitt - hopp. Fick lite tips av Maria. Vad skulle jag göra utan dig?

Efter lite fika tränade vi krypet och nu gick det så bra så! Flera "steg" efter varandra. Dröjer nog inte länge förrän min gulleplutt blir minst brukschampion! ;-)