Pluttan skruttan Jiva hade spår av boreliaantikroppar i blodet. Men väldigt låga värden så veterinären trodde inte på det som en orsak till hennes besvär. För er som är insatta hade provet en titer på 1:160. Värden 1:80 eller högre räknas som positivt. Någon gång har hon alltså träffat på smittan och varit infekterad.

Vad vi fått veta säkert däremot är att hon aldrig träffat på granulocytär anaplasmos. Ehrlichios alltså. Och det är väldigt bra det!

Jiva blev röntgad igår men det gav inga svar. Veterinären hade aldrig sett så snygga höftleder på en äldre hund och knäleder var utan anmärkning. Ingenting syntes på ryggen. Tyvärr kan inte diskbråck uteslutas men hon reagerade mycket lite på veterinärens undersökning så han trodde inte på den teorin så en kontraströntgen på ryggen är inte aktuell i nuläget. Boreliaprovet är på analys (av kära syster yster) och visar inte det något så finns ingen annan förklaring än att det är en mjukdelsskada. Det som talar emot att det är en muskel som inte mår bra är att hon inte haltar - verkar lite otroligt att muskelskadan skulle vara liksidig. Med oss hem fick vi en remiss till hundfysioterapeut och ett stort hål i plånboken. Kalaset gick på över 2700 kr....

Sen ska hundstackarn gå kopplad i ca 6 veckor. Stackars stackars Jiva - hon som älskar att springa fort fort.

Själv har jag varit hemma från jobbet sedan i onsdags. Inget allvarligt, men en otäckt djup hosta tillsammans med huvudvärk gjorde att jag för en gångs skull har utnyttjat det svenska sjukförsäkringssystemet. Denna veckas första dag startade med migrän så ytterligare en dag gör väl varken till eller från en fattiglapps plånbok.

Jiva kom så småningom ner för trappan men inte frivilligt utan med hjälp av koppel och en bestämd husse som totalt hade ledsnat på ylandet och pipandet från övervåningen vid 18-tiden på kvällen. Här i Vendel går hon ner för trappen utan problem (tom igår kväll när hon hade ont) men inte i Glädjen. Problemet kvarstår alltså....

Med hjälp av endast koppelpromenader i 10 dagar och ev om medicin har hjälpt var Jiva i princip symptomfri. Hon har rört sig normalt. Då gjorde vi stans misstag. Hon var så sugen att springa lös med Seger i gruspropen på söndagspromenaden så vi släppte henne. På kvällen hade hon så ont så hon var orolig. Och när hon reste sig gnällde hon till. Ringde veterinären idag och fick tid på eftermiddagen. Tror det är lika bra att röntga det här eländet och kanske få svar på vad det är för fel. Höfterna eller ryggen är min gissning.....