En alldeles jättetrevlig träff med goa träningskompisar fick vi till på söndagseftermiddagen. Den här gången i Vattholmaskogen. Seger och Jiva fick varsitt spår, 400 respektive 200 m. Maria var så snäll och gick ut Segers sträcka. Jag har en teori om att om man aldrig går rakt fram utan hela tiden kryssar fram så att Sigge Seger får anstränga sig hela tiden för att inte tappa spåret så minskar risken för att han tappar. Tyvärr var han nästan överladdad idag så det gick lite för fort, men jag tror fortfarande på min teori, han kom i mål galant men gick tyvärr över 2 av 5 apporter (rakt över). Ska jag vara efterklok skulle vi gjort uppletande först så han fick springa av sig lite innan spåret.

Jiva har ett helt annat tempo - hon går nästan fram och är mycket noggrann. Med mer erfarenhet kommer hon att vara kanon i spårskogen!