Lördag morgon for vi till Märsta BK för en hel helg med rolig hundträning. Trodde jag...

Dagen började med regn i Vendel så Stefan stannade hemma för att sedan dyka upp under em. Nåja, regnet avtog och det såg riktigt ljust ut. Jag och några till åkte ut i skogen och lät våra hundar spåra. Seger fick ett appellspår med korvbitar ute på ett hygge. Det gick hyfsat bra, han fick för sig att bada i en stor vattenpöl bara, innan han hittade slutet.

   Klockan två var det vår grupps tur att ha ett tvåtimmars pass med en kvinna vid namn Gerd Mortensen. Hon driver ett företag som heter Positiv Hundanalys i Västerås. Hon var jättebra! Verkligen! Efter ett teoripass gick vi ut på appellplanen i ihållande störtregn...Och det är ungefär här som jag förstår att det kommer att gå åt helv...En av tikarna som även var med i spårskogen löpte nämligen. Seger har uppenbarligen blivit stor nog att förstå vad det handlar om och går fram som en dammsugare över planen, med mig hängande efter sig, och med ett dyblött snorhalt koppel, har jag långt ifrån kontroll över situationen. Hade jag lugnat ner mig och tänkt efter skulle jag naturligtvis gått därifrån. Men - istället blir jag argare och argare vilket naturligtvis inte gör saken bättre. Önskar man kunde stryka ett träningspass ur en hunds medvetande - mitt agerande blev långt ifrån föredömligt... Vid en hälsaövning med Gerd håller han bokstavligt på att sätta sig på henne - han är uppe i ett varvtal som inte ens går att räkna till!

   Vi avslutar med platsliggning och jag ska lägga precis på ett ställe som vederbörande tik legat och vilat på. En snäll "kollega" erbjuder sig att byta plats - men hennes hanne fixar inte heller det så de får också flytta sig (en klen tröst). Min förmåga att åstadkomma en lyckad brukshund blev nertryckt så långt ner i stövlarna som bara går...

   Seger vill inte ha någon mat varken lörd kväll eller sönd morgon och pälsen har börjat rasa av. Kan de börja fälla så himla tvärt?

   Med facit i handen hade det varit fasiken så mycket bättre att tillbringa helgen någon annanstans. Regnet vräkte ner, kennelvärdinnan var berusad när vi kom (lördag morgon) och säkert när vi åkte med, hon skrek och levde rövare så vi inte kunde sova förrän framåt småtimmarna (tonåren kommer sent hos vissa), hela arrangemanget var uselt förberett - inget utom de två timmarna med Gerd var på programmet, verkar som det gick ut på att sitta i sin husvagn och dricka öl, det var flera löptikar...

   Vi packade ihop tältet och drog hem. På em körde vi ett rapportpass med Trixa och Mnjusi från Hudiksvall - fan så mycket roligare!!!