Gubben, jag och Seger var bara tvugna att köra lite rapport efter inspiration från dagens tävlingar. Vi använde elljusspåret eftersom det hunnit blivit mörkt och järnspikar vad fort han sprang! Skitkul tyckte både vi och Sigge Seger!

Kom just hem från en lärorik heldag på tävling i Tierp. På förmiddagen skrev jag protokoll åt domare i lydnadsklass III och elit och på eftermiddagen var det rapporthundar lägre och högre som fick hjälp med pennan. Det var jättekul. Fick lite ont i ryggen av att stå en hel dag men vad gör väl det när jag fick en massa kunskaper alldeles gratis. Till exempel hur domare tänker, vilka lägen man kan "rädda betyg", vilka moment som hör till respektive klass. Gjorde reflektionen att det är ju inte så många moment på en lägre bruks (förutom specialen, platsligg och budföring). Måste försöka vara med på en appellklasstävling och titta för att spana in vad vi har framför oss. Självklart blir man inspirerad och sugen på att själv vara med. Mitt mål ska vara att tävla appellen på hemmaplan i höst...och därmed basta! Spår eller rapport?

   Det gick bra för många Tierpare idag (tyvärr inte för Lia, men Eva och Tomas är fortfarande mina idoler!!!) Stundtals var solen framme och värmde idag - ni skulle se mitt plyte...en RÖD nyans kan man säga ...som svider ;-)

Hurra för alla duktiga tävlande!

...om vilken tur man har som får träna med så duktiga hundmänniskor! Jag känner att jag lär mig massor bara av att studera hur andra gör. I torsdags förmiddag var vi till klubben och hade lite skoj. Seger hade så roligt så benen kunde inte ligga still under platsliggningen - han bara måste sätta lite fart på de andra. Men inte så uppskattat av matte...Lite pinsamt, men alla är vi barn i början. Det var bara att lägga om.

   Idag har jag jobbat hela dagen, men Seger och jag gick en långpromenad i Uppsalas utkant innan jag började. I kanten av ett skogsparti hade Seger turen att finna en halväten, helrutten hare. Jag handlade instinktivt och fick den ur hans mun ganska snabbt. Tyvärr är han snabb som blixten när det gäller "mat" så den satt i munnen på ett ögonblick igen. Nu bände jag upp munnen och se då tog det hus i he......Jag har aldrig mött en riktigt arg hund förut men nu har jag det. Som tur var hade jag rejäla lädervantar för hans tänder satt i vänsterhanden och han gav sig inte. Jag är inte orolig över hans reaktion, jag förstår att han ilsknade till när jag försökte ta hans byte. Nej, snarare över min egen. Jag blev så förvånad att jag inte agerade. Jag försökte bara få bort honom med hjälp av kopplet och lyckades så småningom med hjälp av en lyktstolpe. Hade jag varit en hund, hur skulle jag ha agerat då? Förmodligen hade det blivit slagsmål och starkast hade vunnit. Nu tror jag ingen vann - eller gjorde han det? - haren ligger i alla fall kvar på trottoaren. Tacksam för inlägg i ämnet.

Hund med mer energi får man leta efter... Seger har på dagens promenader använt sin mun mer än vanligt. Mera blåmärken - Jag blir tokig!!!! Inte blir det bättre av att han börjar tappa respekten för påsen med skrammelburkar. Folk i byn tror säkert att man är tokig som går omkring med en påse i näven och som låter tomma ölburkar med skruv.

   Mitt på dagen tränade vi framförgående - ute den här gången. Tejpade fast targeten mot en husvägg och ökade succesivt avståndet till den. Det roliga var att ett rotskott från en ask växte precis bredvid och Seger valde den "knoppen" istället. Gör inget tyckte matte så länge han gick i lagom takt, rakt mot "targeten". Ett tag var det spring i benen framåt och då blev det ingen köttbulle förståss. Mycket frustrerande, vilket resulterade i några nya bitmärken på matte. Straffet var att bli uppbunden ett tag och sedan blev det några lyckade övningar igen.

   Vi tog också fram "musmattan" som i Segers fall är en tung fyrkantig vit glasskiva. Glasskivan är nämligen lite svårare att stoppa i munnen... Tränade på galopp till glasskiva, som om typ hundra år ska bli ett framåtsändande.

   Segers bästa lekkompis har varit - och kommer alltid att vara - en kvast.

Påskdagen och annandag påsk har Seger och hans familj tillbringat hos mormor i Skinnskatteberg. Till saken hör att hon bor i ett rum och kök. Att vara en gänglig hovawart i den miljön är inte att rekommendera! För det första låter det mycket i hyreshus. För det andra blir det varmt och för det tredje trångt. Var än den stackars Seger befann sig var han i vägen. Balkongen fungerade fint ända tills det passerade någon på vägen nedanför och vaktinstinkten vaknade till liv! Sen fick vi röja alla saker i noshöjd - det var tyvärr en ljuslykta som gick i kras.

   I torsdags ägnade vi oss åt mer hundanpassade aktiviteter när vi var till klubben på en förmiddagsträning. I ett strålande vinterväder gjorde vi ett fullt godkänt uppletande igen utan synretning den här gången. Seger hämtade fyra av fyra föremål, men lite problem på den sista gjorde att Maria fick gå ut och lyfta på den. Föremålen var Lisas den här gången och lite "konstiga" tyckte Seger. Ännu en lyckad platsliggning i grupp la vi denna dag till i "erfarenhetskappsäcken". Jag fick också tillfälle att se hur Seger reagerar på skott och det var inga problem. Vi började på parkeringen och närmade oss appellplanen för varje skott.

   På fredagen hade vi en jättetrevlig tillställning med mycket tvåbenta och fyrbenta vänner. De tvåbenta spelade först innebandy och åt sedan middag  medan de fem (!) fyrbenta vännerna i olika åldrar (alla av rasen hovawart) ägnade sig åt mer primitiva övningar som till exempel tigga mat, spåra rådjur och bajsa på matta...

   Glad Påsk innan det är för sent!

Igår kväll tränade vi tävlingssituation på klubben. Jag insåg att det inte är något jag har problem med. Det lilla jag har tävlat med hund har inte gett några traumatiska upplevelser som har gjort mig skrämd. Jag jagar inte upp mig eller drabbas av knäsvaghet, hjärtflimmer eller blackouts. Jag ser mig själv som ganska cool. Naturligtvis är jag nervös men i positiv bemärkelse. Jag blir i en sådan situation mer skärpt och vaken vilket jag hoppas smittar av sig på hunden. Men ny hund, nya upplevelser. Min förra hund Jason visste jag mer var jag hade. Har en känsla av att Seger kan överraska...

Mina tävlingsproblem ligger nog mer på ett annat plan. Har stora krav på mig själv att lyckas på tävlingsbanorna vilket lite kan ta bort glädjen i att träna. Nu vet jag ju om det så då är det lättare att göra något åt!!!

   Vi hann med en platsliggning med hundarna som för Segers del gick bra. Han har inte så stor erfarenhet i den situationen med flera hundar så jag tog det säkra före det osäkra och belönade ofta. Duktiga, supercoola, bästa Seger!

Har glömt att skriva att jag anmält Seger till SKK:s utställning i Österby den 25 maj. Han kommer garanterat att vara äldst i juniorklass - en dag till, och han blir 15 månader. Usch, det är så dubbelt det här med utställningar. Egentligen tycker jag hela idén är så dum. Människor tränger ihop hundratals hundar på några kvadratmeter för att bedöma deras utseende. Vilken rasism, vilken konstig syn på en hunds värde. Det är så mycket mer som bör ligga till grund för sund hundavel än en sketen championtitel. Tur att det krävs bruksmerit av brukshundar - en liten garanti för att de hundarna fungerar på annat sätt än att titta på. Har läst ett par böcker av Elisabeth Marshall Thomas bla "Hundars hemliga liv". Hennes böcker får en att tänka på hundar i helt andra banor...

Seger har tillbringat sin dag på husses jobb. Lite tråkigt tyckte han så husse gick till djuraffären och köpte ett stort ben - ett ren-ben.

   Vi tränade lite lydnad efter middagen och skogspromenaden. Han visste inte hur han skulle bete sig för att vara till lags men tillsammans med all energi höll han på att krypa ur skinnet. Vi fick börja med att leka MYCKET för att han skulle komma ner på jorden. Efter en halvtimma gick det riktigt bra. Seger hade visst bestämt sig för att träna mycket ligg idag men så blir det ofta när han är på sitt "till-lags-humör". Han anstränger sig till sitt yttersta och stoppar in hela reportoaren (stavas det så?). Vi fick till ännu en lyckad platsliggning i två minuter. Är det två minuter i appellen tro? Jag måste skaffa mig en regelbok.

   Vi tränade framförgåendet inomhus med targetstickan fastsatt i vedspisen och det börjar ta sig. Alltså inte i spisen. Jag var så modig så jag la på kommandot "före" idag. Undrar vad Tomas och Eva tycker? Är det för tidigt? Får svaret imorgon. Kursssssss!!!!!!!!!!!