Lite sent kanske...Jag har inte hunnit med det där med julkort. Inte ens några helt superenkla email har kommit iväg. Jag får delvis skylla på en rätt skaplig förkylning som så när däckade mig i några dagar innan jul. Men nu är nästan alla paket inslagna (Stefans kvar) och julefriden står för dörren. Hundarna får varsitt nykokt märgben dagen till ära och lite köttfärs till kvällen. Fast förmånerna hängde löst i morse - de rymde tillsammans, var ute en sväng på vägen och en granne ringde och påtalade det hela. Stefan svarade nyvaket i telefonen att det var minsann inte våra hundar. Allt medans jag var iklädd morgonrock och Stefans kängor och alltså jagade två hundar genom byn som tyckte att det var en lämplig dag att spåra rådjur...

Från oss alla till Er alla:

En riktigt GOD JUL!

På bilden är vi just hemkomna från en långtur i skogen. Jag låter alltid hundarna ha en väst på sig med telefonnummer skrivet på. Skulle de springa vilse kanske någon vänlig själ hittar dem och ringer...Nu är det aldrig någon som har behövt ringa men man vet aldrig. Sen så syns de bra i skogen och ingen jägare behöver ens fundera på att höja bössan!!! Reflexerna gör att de syns bra när man promenerar i mörkret med ficklampa. Man ser dem på säkert hundra meter med våran superficklampa. Törs knappt tänka tanken om de skulle springa ut på en väg....hoppas reflexerna syns ordentligt.

Vi har förmånen just nu att få lära känna en lite speciell dam. Namnet är Jiva och hon är av samma ras som Seger. Hon kom hit i söndags. Tyvärr har hon inte helt uppskattat Segers sällskap ännu men det tar sig sa mordbrännarn! Hon är två år äldre än Seger och hans raka motsats. Försiktig, försynt och väldigt "mild", snudd på blyg. Seger är mer som en ångvält. Det vet alla ni som känner honom. I början tyckte Jiva verkligen inte om honom, men nu ikväll var de som ler och långhalm på skogspromenaden. De följdes åt helt enkelt. Vi har sagt att vi har henne på prov en tid och att det bara kommer på fråga att hon flyttar hit om det är så att båda hundarna har utbyte av att umgås med varandra. Saker som är bra med henne är att hon kan vara lös utan att sticka på vilt och jaga. Sen är hon väldigt rolig att träna med. Öronen åker framåt och hon ser väldigt glad ut! Hon anstränger sig verkligen för att räkna ut vad som förväntas av henne. Vi får se...om hon flyttar in...

Kanske någon som är intresserad av vilka hundar som tog hem de största rosetterna? BIM blev en Lintrollare och BIR blev - en Lintrollare. Jag är en usel förlorare och är inte ett dugg glad för deras skull.

;-)

Andra pris låter ju för den oinvigde som en ganska lyckad dag, men inte i utställningsvärlden. Nej, andra pris innebär att man efter ca 3 min (i bästa fall) får traska ur ringen och åka hem. Hunden får inte ens jämföras med de andra hundarna.

Kritiken lyder som följer: "Snart 2-årig hanne av bra modell i stilla stående. Maskulint välskuret huvud. Korrekt bett, vältecknad, bra hals, rygg, svans. För raka i sina vinklar, kort avspark i steget allt för lös i fram. Bra pälskvalitet. 2:a pris pga anatomi."

Så var det med det. Men vi fick en massa gratisprover på hundmat och så köpte vi en reflexväst till Segerplutten. Sen inte att förglömma så skötte han sig exemplariskt utanför ringen. Jag är så glad att han inte är det minsta aggresiv mot andra hundar (bara oerhört nyfiken och leksugen). Vi fick honom till och med att somna en stund i detta virrvarr av människor och hundar.